DRICKSPENGAR en källa till olika Värde

Jag har idag suttit och tittat över hur man fördelar dricksen på olika ställen eftersom Dricks kan vara en källa till att känna ett mindre värde, vad menar jag med att säga så jo för på många ställen fördelas dricksen efter att servisen har själva kundkontakten och därför skall vara berättigade till en stor del av dricksen, köket anser jag bidrar lika mycket till kundens välmående som servitrisen i det jobb hon gör och jag anser att man går hand i hand i sina yrkesroller vilket borde föranleda att man delar dricksen lika mellan alla parter som jobbat för dagen, men så är inte fallet. Ofta delas det så att serviserna får 80 % av pengarna och köket får dela på 20 %, för mig är det inte pengarna i sig utan det att jag har gjort ett bra jobb i köket och borde ha samma status som servisen som går ut med maten för utan kocken blir det ingen dricks och utan servisen blir det inte heller dricks så en enkel summering torde vara är man 8 personer inne- dela lika på alla 8.
Som sagt jag har kollat runt och på bland annat Harrys i Uppsala så har man en jämn fördelning:

Delar på pengarna
Då Harrys stänger sitter personalen ner för att prata en stund och dela upp kvällens dricks. Kvällen med Björn Gustafsson kunde José gå hem med 500 kronor i fickan.
Alla får lika stor del: serveringen, köket, disken och baren. Alla har ju bidragit, resonerar Hans och José, som har arbetat i både disken och köket tidigare.
Så är det inte på alla restauranger. I en del fall tar de som serverar allt själva, på andra ställen fördelas dricksen ojämnt. Diskaren kan få en mindre del, eller bli helt utan. LO-Tidningens rundringning till ett tiotal restauranger visar att fördelningen av dricksen kan vara en källa till irritation och osämja.
Jag tycker att man bör visa såpass mycket solidaritet med sina arbetskamrater att man öppnar ögonen och ser att alla bidrar från sitt håll till att det blir dricks och därav så skall man fördela dricksen lika mellan alla parter i annat fall säger man ju att den enes jobb är mindre värt än den andres och så kan det inte vara i verkliga livet utan är ett utlopp för girighet och ren dumhet då detta inte skapar en bra arbetsrelation på en arbetsplats.

Att inte tiga stilla

Jag har skrivit ett helt långt inlägg som var jättebra och som avspeglade mitt yrkesval i detalj, men så klart jag skulle kolla ett ords stavning och jodå jag tog bort sidan så nu sitter jag här och ska börja om igen.
Jag är kock, likaså min make och vi arbetar på samma kök och har jobbat tillsammans så i tre och ett halvt år i köksmiljö. Vi är utan skryt, DUKTIGA och vi gillar att berömmas för det vi gör bra, men myntet har en baksida för om man är auktoritär och kan det du håller på med så känner sig andra trampade på det är ofrånkomligt dessvärre detta leder allt för ofta till att de behöver hävda sig och i allt som oftast blir det genom att hitta på egna sanningar och springa till högre ort med dessa. Vi håller hårt på Yrkesstoltheten, vi är stolta över att laga god mat, att ge kunderna en fin matupplevelse, men om inte alla i ett kök strävar åt samma håll blir det lätt att man vippar på kantens rand. Att det är A och O att hålla sig med en Mice an place det vet vi, men inte alla andra dessvärre och om det inte görs då innebär det här längre väntetider för kunden, sämre upplägg, sämre matupplevelser.
När man jobbar i kök är det ofta stressigt, man måste vara social, flexibel, vara glad och hålla andan uppe då stressen sätter in klorna i personalen, man måste vara påhittig, problemlösare och det måste gå fort.
Nu har man kommit till en punkt där man inte vill tiga stilla, jag är trött på att man beskyller mig för saker jag inte alls står för på grund av avundsjuka, på grund av att jag brinner för mitt jobb och för att jag är bra på det jag gör. Jag vet ju att jag sitter löst på min arbetsplats, jag går bara på extratimmar, men tål man inte att jag är öppen, rak och ärlig så skit bara i att ta in mig så finns det andra ställen som vill ha bra personal. Det är inte för inget man fick ett huvudansvar på föregående ställe, det var inte för inget man asvarade för egenkontroller, det ror på att man besitter kunskap och livserfarenhet.
Jag har arbetat 9 år i kök som köksbiträde och jag har arbetat 3,5 år som Kock med YRKESBEVIS.
När det gäller min yrkesroll så är jag på grund av att jag besitter kunskap ganska självsäker och framåt vilket jag inte kanske inte alltid är i min mer privata roll.
Jag tycker att alla som jobbar i ett kök, skall ha två tankar i sina huvuden 1) Kundens upplevelse 2) MICE an PLACE för sig själva och för alla sina arbetskamrater, här kommer vi dessvärre till en rå beskyllning att jag/vi bara gör mice an place för oss själva, men så är inte fallet vi ser framåt, vi gör så alla har det som behövs, vi planerar och sätter kunden i första rum. Ledsamt nog måste jag säga att inte alla har detta i sitt sikte utan mest tänker på vad man kan slippa undan att göra denna dag!
Jag kommer inte att tiga stilla, uppföljning kommer!